Midsommar.
Det är midsommar. Jag är 40 mil från min mammas hembakade rabarberpaj och dessutom förkyld. Hooray.
Å andra sidan så bör väl sill med färskpotatis och gräslök och en halv bunke Rocky Road till efterrätt också kunna räknas som midsommarmat. Sådeså.
Midsommar är en av de få högtider som faktiskt alltid har varit helt okej. Kanske speciellt när man var liten. Ingen presentångest, bara god mat och blommor. Snart kommer jag drabbas av midsommarnostalgi och skutta ut för att binda en krans. Men eftersom jag läser floristik nu så skulle kransen bestå av Geranium sylvaticum, Ranunculus acris, Leucathemum vulgare och kanske några Campanula rotundifolia. Allt på en stomme av Betula pendula och sammanbundet av några strån Poa pratensis, naturligtvis.
Det var fan bättre förr.
