Här ska ligga en död fisk begraven.
Nu jävlar. Nu är det krig! Jag var nere och hämtade upp mina flyttkartonger från källarförrådet till lägenheten jag ska flytta ifrån och det var fan silverfiskar överallt! I varenda jäkla kartong!
Jag blev helt tokig. Ringde mamma och ylade lite och hon berättade sin patenterade “Det är inte så farligt”-historia om läkaren hon känner som hade en tapper och duktig patient med typ MS och cancer samtidigt och en annan med en finne på ryggen och finnpatienten tyckte “Varför drabbar allt mig?!”. Silverfiskinvasionen är alltså en finne på ryggen. Hon har väl iochförsig en poäng där, men det ändrar ju inte på det faktum att de är i mina grejer och de måste dö! De asen!
Så jag tänker kasta allt, köra resten i torkskåp på jättevarma grader och stoppa ner alla flyttkartonger i sopsäckar så krypen inte sprider sig till det nya källarförrådet efter flytten. Och så har jag beställt tre förpackningar med rödcederträ-pluppar som tydligen är utmärkta för att skrämma bort silverfiskar/pälsängrar och annat oknytt. (Varför berättade ingen det för mig för typ…åh jag vet inte, ett år sedan?) Ska lägga apelsinskal överallt i lägenheten medan jag packar också, bara för säkerhets skull. De ska få det så jäkla otrevligt att de flyr ner till jobbiga grannen i lägenheten under.
