I see dumb people.

Har snart jobbat i två veckor. Tydligen börjar jag inte anses som precis alldeles ny och klantig längre, för idag fick jag 21 rum att städa. Varje rum tar i snitt 20 minuter, alltså tre rum per timme, och jag har 6 timmar på mig inklusive all tid som går åt till att springa ner i källaren och fylla på saker som tar slut. Två av rummen var dessutom stora flerbäddsrum där det skulle krånglas med extrasängar och helvete. Få ihop den matematiken den som kan.

Jag blev alldeles stirrig av stress och råkade därför när jag skulle fylla på duschkrämsbehållaren i ett rum halka till med handen och tappa femlitersdunken med illblå, synnerligen trögflytande och starkt luktande duschkräm. Den föll i slow motion, smällde ner i kakelgolvet och all duschkrämen kom seglande upp igen och landade precis överallt. På mig. På det nystädade badrummet. På mina kläder. Nämnde jag att den var blå? Och att jag hade bråttom?

Åh, vad glad jag blev då. Kan ni inte riktigt se min glädje framför er?

Nåväl, det gick till slut, men jäklar vad jag fuskade sista timmen. När jag var klar och bara skulle fylla på handdukar och sånt i förrädet så vek sig knäna och jag fick hålla i mig i en städvagn. Elegant.

Imorgon är jag ledig. Halleluja.