Mysteriet med Bolibompa-Johan.

10 oktober, 2008 at 13:56 (Allmänt babbel, Omvärld)

Nu sitter jag har och har tentainläsningsdag. Så därför gör jag naturligtvis tusen andra saker, vad som helst bara jag slipper plugga.

Detta ledde mig in på en forumsdiskussion där någon nämnde Johan Anderblad som har varit barnprogramsledare i SVT i en evighet och aldrig åldras. Jag som trodde det bara var jag som hade noterat det! Jag minns när jag för något år sedan tittade på barnprogram med min systerdotter och fick syn på honom för första gången sen jag själv var i ”Bolibompa”-åldern. Jag blev faktiskt lite rädd.

En snabb googling visade att jag är långt ifrån ensam. Överallt i landet finns det folk som fascineras av att karln sett ut att vara tjugoåtta år efter år. Enligt Wikipedia har han och hans lilla plastkanin presenterat barnprogram i arton år nu och han är….*trumvirvel*…49 år gammal!

Hur är detta möjligt? Är han en alien?

Men han har ju verkligen börjat jobba i rätt bransch med det där utseendet. Han kommer se ut som en ung, rufsig jeanskille tills han hamnar på ålderdomshemmet. Kommer sitta där i sängen med sin buspojksfrisyr och pipande gummikanin och le skälmskt mot unga sköterskor som växt upp med honom som det enda beständiga i en förvirrande föränderlig värld. Hur det kommer att bli den dagen han lämnar sin inbodda studio för gott vågar jag inte ens tänka på. Panik och förvirring kommer svepa över landet. Barn kommer att gråta. Bilar kommer brinna i varje gathörn.

Kort sagt: Johan, vi behöver dig. Och din gummikanin. Du får aldrig lämna oss.

Permalänk Kommentera

Man bara gapar…

21 juli, 2008 at 18:04 (Medmänniskor, Omvärld)

…när man läser sånt här.

Jag tycker så oändligt synd om killen. Vad är det för hysterisk Bates motel-morsa som köper en fucking Slitz till sin son? Vill han läsa Slitz så kan han väl köpa den själv, han är ju inte direkt för liten för att gå och köpa en tidning ensam. Eller? Han kanske inte får gå till affären själv, vem vet vad han kan råka ut för.

Schysst att hon funderar på att köpa en porrtidning åt honom och bara ”Här, nu har jag köpt den här till dig om du nu absolut måste kolla på nakna tjejer! Seså, upp på rummet och läs nu!”. Sunt föräldraskap där. Han kommer nog inte alls ha ångest över sin sexdrift och titta tvångsmässigt på porr när han flyttar hemifrån. Nej, nej. Alla andra föräldrar gör ju sådär och deras barn mår ju hur bra som helst….eller vänta nu, så gör de inte alls. Normala människor låter sina barn ha sin sexualitet ifred.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: tvångssterilisering är fan det enda rätta för vissa människor.

Permalänk Kommentera

Jaharu? Nazism sägeru?

20 juli, 2008 at 8:27 (Medmänniskor, Omvärld)

Lite irritation såhär på morgonkvisten:

Läste en DN-artikel och såg att en blogg länkat till artikeln och att blogginlägget hette ”Feminazismens grunder”. Är det något jag blir tandagnisslande irriterad på så är det uttrycket ”feminazis” och än mer när svenska nötter försöker försvenska det. Det låter inte ens bra på engelska, ge er!

Iallafall så visade det sig att inlägget var skrivet av den här bloggaren som tydligen anses vara en intelligent och upplyst man. Det kanske stämmer, om detta vet jag intet. Jag läste heller inte hela inlägget utan hoppade direkt till kommentarerna, ty jag har bråttom. Där utspelade sig förljande utväxling mellan en kommentator och herr Blogge:

Kristen skrev först:

”Då och då har man små kampanjer för åtskilliga miljoner för att få oss att ge blod, eller skriva donationskort. I dessa kampanjer är det en tydlig undermening att om du önskar hjälp måste du förstå att din kropp tillhör oss sjukhus; tillhör alla. Du förstår väl att du måste vara lojal mot oss om du skall kunna förvänta dig bra vård. Genom att hänvisa till altruism och lojalitet och underförstått skam vill man förmå folk att donera sig.”

Varpå Blogge svarar:

”Jo, jag har gjort motsvarande observation tidigare. Därför är jag inte blodgivare, även om jag är beredd att ställa upp till marknadspris.”

(Det är ju naturligtvis mycket möjligt att han skämtar och jag bara är för trött för att fatta det, men jag utgår för enkelthetens skull från att han var helt seriös.) Är det bara jag som tycker det är en liiiten liiiiten aning fånigt att av principiella skäl låta bli att göra grejer som t.ex. blodgivning? Det känns lite som att vägra anmäla sig till organdonation för att man ”vill bli begravd med alla organ kvar”.

Jag skummade igenom inlägget lite snabbt nu och jag håller väl inte direkt med om allt, men eftersom han uteslutande får (rättstavade!) kommentarer som håller med honom så kanske han skrev nåt jättesmart som jag missade i ren ilska över hans klantiga ordval. Han kanske tillochmed visade att hans användande av uttrycket ”feminazismen” var ett skämt avsett att dra upmärksamhet till inlägget.

Får läsa noggrannare sen, eller så kanske någon kan vara vänlig att sammanfatta hans säkert mycket vettiga poäng i en kommentar här under.

Jag är trött. Nu ska jag gå till jobbet jag inte vill vara på. Tjohej.

Permalänk Kommentera

They stole it! Dirty hobbits!

2 juli, 2008 at 17:46 (Jobb, Omvärld)

Efter tre dagar på jobbet (sommarjobbar som hotellstädare) kan jag konstatera att det hittills är 3-0 för amerikanska pensionärer vs. svenska när det gäller artighet, vänlighet och allmänt folkvett.

Igår kom det nästan 200 amerikaner till hotellet. De är överallt! Men de är också väldigt glada och vänliga, hälsar glatt även på svettiga städerskor, och springer fram för att hålla upp dörren för en när man kommer släpandes på en gigantisk städvagn. De svenska pensionärerna som kommer till hotellet för att få guidade turer där (det är ett gammalt ombyggt fängelse) är mest ivägen. En sådan turistgrupp kom och ställde sig precis utanför ett rum som skulle städas, medan deras guide pratade om hur allt hade sett ut förr, och jag fick stå vid min vagn och vänta tills de gick därifrån. Medan jag står där och vegeterar ser jag plötsligt hur en av männen börjar plocka med grejer på min städvagn. Min vagn! Jag har en massa broschyrer och tidningar där, som ska ligga i hotellrummen, och lite block och billiga pennor med hotellnamnet på. Han plockade åt sig lite av varje och såg lite frånvarande ut. Några av de andra började också fingra på blocken men nöjde sig med några pennor. De stal dem! Naturligtvis hade de fått block och pennor om de hade frågat, men det gjorde de inte. De tittade inte ens åt mitt håll och jag får inte fräsa åt turister eller gäster så länge de inte gör något alldeles jättefel som att typ sno en plasmateve eller nåt. Jag som har undrat varför vi måste täcka över vagnarna med ett skynke om vi lämnar dem en längre stund. Det är ju uppenbarligen för att hindra folk från att länsa dem totalt.

När de galna svenskarna gått så kom en liten amerikansk kvinna i sjuttioårsåldern förbi, plockade upp en penna från vagnen, tittade på mig och frågade artigt om hon möjligen kunde få den. Jag ville nästan krama henne för att hon var så duktig. Hon fick den.

Och jag hoppas att mannen som snattade tidningarna får riktigt stor glädje av de tre broschyrerna om brandsäkerhet för hotellgäster.

Permalänk Kommentera

Till och med namnet låter läskigt.

28 juni, 2008 at 19:30 (Allmänt babbel, Omvärld)

Oh, justdetja. Såg precis: Ouch.

Tja, den kan ju kanske funka. Den skrämde iallafall mig och jag har ju inte ens något som skulle kunna fastna.

Permalänk Kommentera