Joggande jordekorrar

Jahapp. Den här veckan har universitetets studenter påsklovsledigt, men det har ingen annan. Är det bara jag som har vänner som inte går samma utbildning eller ens pluggar? Galet.

Idag ska jag därför roa mig på egen hand och tanka lite finkultur genom besök på både Nationalmuseum och Historiska museet. ”Kultur är föda för själen!” etc etc. Sen ska jag sätta mig och läsa igenom en artikel om jordekorrar som vi ska sammanfatta till nästa vecka. Jordekorrar, ja. Joråsåattee… Tuff utbildning det här.

Joggade i morse och höll på att avlida av plötslig yrsel efter 3,5 km. Och då springer jag ändå i samma hastighet som en benskör pensionär som precis opererat båda höfterna. Typ. Konditionen är inte direkt på topp, nej.

Catwalk.

Håhå! Eff-eck-tivi-te-tung! Jag passerade en intressant majbrasehög när jag var ute imorse. Hittade en alldeles lagom lång planka som blir en bra bas till den planerade katt-trappan som ska ge våra hyperaktiva pälsbollar ett roligare liv i sommar.

Efter att ha släpat hem plankan i triumf studsade jag ut till Kungens kurva och inhandlade en billig såg och tre meter furulist. Förvandlades ett ögonblick till en Berglin-gubbe (”Eeeh…jag skulle vilja ha en planka, tack.”) och stod helt förvirrad bland brädtravarna i affären och tänkte bara ”Hur fasen köper man virke? Hur gör man? Ser jag ut som en idiot om jag bara greppar tremeterslisten och släpar bort den till kassan?”. Men det löste sig. Nu har örtio små listbitar sågats till och ett par stycken även spikats fast på plankan med stor entusiasm och ett antal sneda spikar. Sen tog spiken slut, till våra grannars stora glädje.

Katterna förhåller sig skeptiska till hela grejen och kommer förmodigen behöva mutas med sardiner för att ens vilja sätta tassarna på plankeländet.

Här har något gått väldigt fel…

Börjar dagen med en nyhet som gjorde mig lite trött.

Hur tänker man om man gör nåt sånt? Och hur har man lyckats överleva till vuxen ålder med uppfattningen att björnar är någon sorts snälla och kramvänliga nallar?

Jag utgår ifrån att det inte var någon form av utstuderat självmordsförsök dels för att hon klättrade upp när hon fick rep nerslängda till sig och dels för att ”Death by polar bear” förmodligen måste vara ett av de vidrigaste sätten att dö på. Hurr.

Nu ska jag ut och jogga.

Testing, testing.

Jag hade egentligen lagt ner den här bloggen eftersom jag inte riktigt lyckades definiera vad den skulle användas till… men det stör mig att den ligger ute och skräpar så här, och jag vill liksom inte ta död på den, så jag ska göra ett försök att skriva en sån där tjejig det-här-gjorde-jag-idag-blogg om mitt vardagsliv.

Vi får se hur det funkar.

För tillfället händer det inte så mycket eftersom jag är alldeles ovanligt studentfattig. Letar febrilt efter gratisnöjen att roa mig med under påsklovet. Idag blev det ett besök på Stadsmuseets utsällning ”I huvudrollen: Stockholm” som var rätt underhållande, spciellt eftersom jag är osunt förtjust i gamla svenska filmer.

Försökte mig på en joggingtur i förmiddags, men det var alldeles för varmt. Ska göra ett nytt försök imorgonbitti när det kanske är lite svalare. Jag är läskigt otränad, men nu har jag sagt till alldeles för många att jag ska springa tjejmilen i höst, så nu måste jag ju faktiskt göra det och hålla igång med löpningen fram tills dess. Pust.