Tjoho, julafton om två dagar! Och det enda jag har kvar att fixa innan dess är en uppsats om södra Greklands geologi. Eh. Men den blir säkert bra. Tror jag. Kanske. Förhoppningsvis.
Hur är det med ischoklad förresten? Gillar någon egentligen det eller är det bara ett enda äckligt, flottigt elände?
Imorse tog jag ut bilen för att köra en sväng och kolla att allt funkade innan besiktningen imorgon…och den lilla bilturen var så vidrig att jag när jag väl lyckats ta mig hem igen bara satt och stirrade tomt framför mig en stund. Var helt övertygad om att jag skulle köra ihjäl mig på vägen till Nyköping och har haft kraftig ångest hela dagen.
Men! Bilprovningen hade en avbokning , som jag lyckades sno åt mig! Så jag slipper dö a fiery death på E4:an imorgon utan kan istället i lugn och ro besiktiga här i Stockholm nästa vecka. Wohoo!
Och med tanke på hur bra bilen hanterade vinterväglaget så blir det tåg för mig även på julafton. Litar faktiskt mer på SJ än på minibilen just nu.
Här blir det inte mycket bloggat av just nu. Det beror på att vi har snö upp till öronen och blev ägare till en mycket liten bil för en dryg vecka sen. Mycket små bilar gillar inte stora mängder snö. Den försvinner liksom helt. Igår fick vi gräva fram den ur en plogvall med hjälp av en liten plastspade utan handtag. Det finns nämligen inte en enda snöskyffel att köpa i hela Stockholm. Slutsålt överallt. Hurra.
Dessutom visade det sig för ett par dagar sen att den väldigt lilla bilen måste besiktigas innan året är slut. Så på onsdag ska jag köra minibil med 75 hästkrafter på snöig motorväg i 16 minusgrader ner till Nyköping och tillbaka. Det var nämligen det närmaste bilprovnings-stället som hade lediga tider. Jag är lite rädd.
Nu ska jag pulsa ut i det knähöga snötäcket och försöka fylla på spolarvätska och kolla oljan utan att förfrysa händerna. Kul det här med att ha bil på vintern. Verkligen superkul.
Jag gjorde ett ryck med årets julgodis och har hittills fått ihop:
Maraboufudge
Mörka chokladpraliner med kolafyllning
Mjölkchokladpraliner med pepparkakstryffel
Vita chokladpraliner med saffranstryffel
Mjölkchokladpraliner med kolafyllning
Pepparkakor
Lussekatter
Och ett gäng brända mandlar som smakade hyfsat första dagen men sen snabbt blev vedervärdiga, så dem glömmer vi.
…och nu mår jag lite illa av allt provsmakande. Urp.
Idag ska jag ta tag i allt julgodis-lagande, hade jag tänkt. Men tji fick jag! Jag är nämligen utestängd från köket.
Maken har låst in sig och jag får inte ens sticka in näsan. Därinne prasslas det och fixas och låter jättespännande. Han håller på att slå in en julklapp och jag får inte vara i närheten…hur spännande blev inte det här nu då? Instant julstämning!
Men när han är klar med sitt hemliga pysslande så ska jag fixa maraboufudge och tre sorters praliner som ska avnjutas i jul. Om inget går helt galet för då kommer jag förvandlas till Sunes pappa:
Wohoo!
Feta Katten har, efter att ha bott med oss i två år, plötsligt kommit över sin medfödda skräck för mänsklig närhet och kravlat sig upp min famn tre gånger den senaste veckan. Det är en lätt surrealistisk känsla att plötsligt ha herr ”Nej-nej-inte-sitta-i-knäet-släpp-mig-jag-dööööööör!” liggandes helt lugnt som en stor pälsboll i famnen. Hade vi varit med i en 90-talsjulfilm från Disney så hade ett tindrande barn utbrustit: ”It’s a christmas miracle!” Det är liksom på den nivån.
Och det är så myyysigt. 7 kilo spinnande, pälsigt fetto i knäet är superbra att värma sig på när det är kallt ute.
Är inne i en osedvanligt social period nu, så bloggen blir lite försummad.
Kort sammanfattning av vad som hänt sen sist. Jag har:
I see dumb people. 