Framsteg! Och fudge!

Sådärja, ett antal timmar tonårsbabbel transkriberat och någon sorts ordning i kaos börjar uppenbara sig. Ska ha möte med min handledare om ett par dagar och diskutera analysmetoder och sånt, och hon var väldigt positiv till det jag har presterat hittills, så det känns rätt hyfsat.

Lagom till Lucia ska jag ha ett preliminärt manus klart…det känns inte lika hyfsat.

I fredags tog jag och en vän tag i det årliga julbaket och fixade med gemensamma ansträngningar oheligt många lussekatter och pepparkakor. (Hurra!) Jag drabbades av hybris och svängde även ihop en omgång Rocky road-fudge. Har aldrig testat det tidigare eftersom jag hade fått för mig att det var äckligt (har aldrig gillat marshmallows), men alltså… Så. Sjukt. Gott. (Måste nu raskt skänka bort den för att inte bli en julgris. Gah!)

Det verkar dessutom som att det kan bli snö här lagom till vi är tillbaka från semestern. Det börjar arta sig!

Nästan klar.

Sista praktikdagen i övermorgon! Woo!

Imorgon ska jag försöka köpa en lämplig present till min handledare. Dessutom tänkte jag baka något att ställa fram i lärarrummet till alla de andra snälla lärarna på skolan (velar mellan chokladkolarutor eller kanelbullar. Decisions, decisions!).

Det börjar dessutom bli sommar på riktigt nu. Fattar knappt att terminen snart är slut – tiden bara rinner iväg!

Får det lov att vara kopp kaffe och en man med markerade käkben?

Men alltså… Letade efter ett awesome nytt recept på påskgodis och snubblade över det här som för det första trots sitt namn inte alls ser ut som något man skulle kunna ”impa” med och för det andra inleds med följande text:

De här små biskvierna är underbara, både att titta på och äta. Lite som Johnny Depp kan vi tänka oss.

A who to the what now? Vilken målgrupp ska tilltalas av en sådan inledning på ett recept? Jag ser framför mig fnittrande femtioåringar på Finlandskryssning som snackar kraftigt Sundsvallsmål och säger saker i stil med ”Ja män guuuu han Johnny Depp är ju himla läcker han!”. Frågan är ju om dessa kvinnor verkligen bakar biskvier? Tror snarare det är storpack med Delicatobollar som gäller när Sundsvalls femtioplussare ska ”fika med tjejerna”.

(Vill man vara filosofisk kanske man här kan dra någon parallell mellan Sundsvallsmän och Delicatobollar. Stabbiga och lite flottiga? Nej, jag vet inte.)

Biskvi?

Sista julstöket.

Tjoho, julafton om två dagar! Och det enda jag har kvar att fixa innan dess är en uppsats om södra Greklands geologi. Eh. Men den blir säkert bra. Tror jag. Kanske. Förhoppningsvis.

 

Hur är det med ischoklad förresten? Gillar någon egentligen det eller är det bara ett enda äckligt, flottigt elände?

 

 

Julgodis!

Jag gjorde ett ryck med årets julgodis och har hittills fått ihop:

Maraboufudge

Mörka chokladpraliner med kolafyllning

Mjölkchokladpraliner med pepparkakstryffel

Vita chokladpraliner med saffranstryffel

Mjölkchokladpraliner med kolafyllning

Pepparkakor

Lussekatter

Och ett gäng brända mandlar som smakade hyfsat första dagen men sen snabbt blev vedervärdiga, så dem glömmer vi.

 

…och nu mår jag lite illa av allt provsmakande. Urp.

Yay or nay?

 

Happ. Vad tror vi om det här då? Om nom nom eller vedervärdigt?