Februari!
Nu blir det en sån där trist kort-uppdatering igen. Är totalt slut i huvudet större delen av dagarna nu eftersom jag påbörjat mitt examensarbete. Förhoppningsvis klantar jag inte till det alltför mycket och blir klar med det nån gång i mars.
För att få koppla av lite i lugn och ro på kvällarna så har jag i all min vishet dessutom påbörjat ommålning och allmän uppfräschning av tre rum i lägeheten. Började med köket igår och det befinner sig i limbo för tillfället. Ikväll ska jag måla taket och imorgon blir det förhoppningsvis ny färg på väggarna. Lyckades ta en liten skev ”före”-bild innan batteriet dog i min kamera, så jag lägger nog ut en före- och efter-bild här när det är klart. Om jag inte dränker mig i färgtråget innan dess. Pust.
För övrigt så…tja… kära sambon kämpar vidare med sin strika diet- och motionsregim, nöter crosstrainer x antal dagar i veckan och har tappat tio kilo hittills. Jag är fascinerad och stolt om vartannat.
Och min egen kosthållning? Eeeeh…. Förhoppningsvis bränner jag lite kalorier på att kravla omkring och spackla tapetskarvar och måla hyllor…
Jahapp. 2010, ja.
Kort uppdatering: Jag lever!
Har bara varit väldigt upptagen med att fira jul, slappa lite, gå på mellandagsrea,slappa lite, fira nyår, slappa lite, försöka plugga till omtenta och idag äntligen skriva omtentaeländet. Det gick säkerligen åt skogen, men det struntar jag i sålänge för nu slipper jag den ett tag iallafall.Firade jul och nyår med underbara svärfamiljen och det var som vanligt väldigt trevligt.
För övrigt så…tja:
Det är oheligt kallt här, precis som i resten av landet. Alla stockholmare gnäller och imorgon ska jag ut och köra motorvägskörning i snödrivorna. Woopie!
Jag lyckades idag lämna blod utan att få svimningskänslor. Seger! Det är första gången det händer. (Har iochförsig bara lämnat tre gånger…men ändå!)
Jag och sambon bestämde oss för att slå till på det där omtalade bröllopet nu framåt våren, så nu är det hårdträning för att se snygg ut på bröllopsbilderna. Mycket viktigt, tydligen. Så vi har, hör och häpna, inskaffat en crosstrainer! Lysande träningsredskap. Tanken är då att vi ska crossa bort x antal kilon tills i maj, vi får se hur det går.
En sån här liten rackare står nu i vårt vardagsrum:
Julkul. Eller nåt.
Arrrrrgh. Nu minns jag varför jag aldrig kokar knäck eller kola till jul.
Igår var jag kusligt huslig och bakade två sorters kakor som jag ska avlöna julens kattvakt med och tänkte samtidigt svänga ihop en sats fudge att utfodra väldigt gravida svägerskan med i mellandagarna. Lika bra att köra allt på en gång liksom, för kolasmeten till fudgen ska koka i tusen år så då hinner man göra kakor samtidigt.
Resultatet blev två omgångar fula (men goda!) kakor och, efter en evighetslång koktid, en jättesats med fudge som verkade misstänkt rinnig när jag hällde den i formen men jag var in denial så jag tänkte att det säkert blir jättebra när den har stelnat. Imorse skulle jag skära upp den och då blev bitarna alldeles mjuka och klibbiga och sälte liksom när man höll i dem. Inte okej. Jag kokade den där jäkla smeten i över en halvtimme och ändå är den för lös! Vafan?!
Jag skar på rent trots upp hälften och la i en burk och resten åkte i soporna. Nu blir det ingen mer fudge i år. Träligt jäkla godis att göra. Får komma på något annat att göda svägerskan med.
För övrigt så är det winter wonderland deluxe här och alla halkar omkring och fryser öronen av sig. Jag är redo för jul och vörtbröd med julskinka. Bring it on!
Snömos.
Alltså…visst har jag önskat att vi skulle få snö och när det började snöa i förrgår så blev jag jätteglad, men nu räcker det. Det är helt vitt av virvlande snö utanför fönstren, ser ut som om allt är täckt av tjock dimma, bilarna kryper fram i snigelfart och det blåser ner stora snömoln från taken. Jag är inte van vid sånt här längre! Min inre norrlänning har glömt bort hur riktiga vintrar ska vara och det här känns som något jobbigt kapitel i en ”Lilla huset på prärien”-bok, typ när hela familjen sitter ihopkurade i timmerstugan och lyssnar på snöstormen i fem dagar och måste hacka bort is från vattenhinken och ta in kon i köket för att den inte ska frysa ihjäl.
Fast….i det här fallet är det jag och sambon som sitter ihopkurade i soffan och värmer händerna på varsin laptop. Inte har vi någon ko i köket heller bara två odrägliga katter som knaprar torrfoder… Men för övrigt, så!
Och imorgon bitti ska jag ut och övningsköra. Lär ju sluta med att vi sitter fastkilade i en snöplog eller dylikt. Joråsatte. Blir nog bra det.
Kort uppdatering.
Uuuh. Två veckors fältkurs , en vetenskaplig rapport skriven och jag är relativt utmattad. Tillbringade helgen hemma hos svärföräldrarna och hade det jättetrevligt och ska nu försöka få kroppen att fatta att det är jullov.
Imorse fick jag äntligen ta svininfluensavaccinet så jag passade sedan på att köpa de sista julklapparna och fixa lite bara ifall att jag skulle få feber eller bli förlamad eller nåt under de kommande dagarna.
Det har snöat hela dagen och jag har suttit i vardagsrummet och lyssnat på julsånger medan jag slog in julklappar och försökte låta bli att slå in katterna också. De tyckte tydligen att jag behövde hjälp. Sjukt mysigt och juligt!
Igår knatade jag bort till branstationen och lämnade av en tårta och lite fikabröd till de snälla brandmännen som hjälpte oss att få ner vår kisse. Känns som att jag börjar bli klar med allt som ska göras innan jul, snart är det bara att luta sig tillbaka och invänta julafton. Yay!
Happy birthday to me!
Jahapp. Den här födelsedagen förflöt inte helt enligt planerna…
Igår kväll släppte vi ut katterna som vanligt och sen kom en av dem in…men inte den andra! När klockan började bli mycket så visslade vi på honom och gick ut och letade, men han var spårlöst borta. Natten tillbringade vi i soffan i någon sorts halvdvala och jag var ute och visslade och letade fram till klockan 2. Vi var säkra på att han var påkörd eller mördad av någon katthatande person. Jag sov totalt tre timmar. Ångest ångest.
I morse gick jag ut igen och visslade. Ingen katt. Hem och äta frukost och ut en sväng igen. Gick långt bort och tittade i alla höga träd och visslade som en tokig. Och plötsligt hördes ett litet litet jamande. Följde jamet fram till en enorm tall. Och där satt han. Tio meter upp och extremt upprörd.
Hela dagen har sedan gått åt till att försöka få tag i någon som kunde plocka ner honom, för brandkåren vägrade, trots upprepade samtal (då ligger ändå brandstationen nästan granne med oss!)
Så vem ringer man om brandkåren inte kan hjälpa till? Det visade sig inte vara helt lätt att få tag på trädklättrare på en söndag. Ringde till alla tänkbara instanser och fick till slut tag i en bergsklättrarklubb som eventuellt kunde tänka sig att hjälpa till. Det snöade och regnade och katten skrek oavbrutet. Vi hade inte ätit och knappt sovit, hade konstant panik och stod och grät i regnet eftersom vi är de två blödigaste djurvännerna på den här sidan ekvatorn. Till slut fick vi ett halvt löfte om att en klätterkille skulle komma ut vid halvsjutiden. Kära sambon gick då ut för att kolla om katten satt kvar och kom tillbaka helt utom sig. Tydligen hade kissen börjat yla hjärtskärande och hade drabbats av panik uppe i trädet.
Här får jag totalt psykbryt och ringer upp brandkåren för femte gången och informerade dem om att katten inte skulle överleva ännu en natt i trädet och det skulle inte jag och sambon heller så nu fick de banne mig skicka ut en brandbil eller låna oss en jäkla lång stege. De funderade lite och ringde sedan upp och tyckte ”Okej, vi är där om ett par minuter.” Tre minuter senare var jag och en brandman på väg upp i en korg och lilla katten blev överlycklig när vi kikade upp bland grenarna och han var väldigt ivrig att hoppa ner i famnen på mig.
På totalt fem minuter inklusive restid från brandstationen hade de fått ner kissen. Var det verkligen något jag skulle behöva tjata om hela dagen?
Katten är helt utmattad och virrig och luktar tall och har nu sovit en lång stund i famnen på sin storebror som gör sitt bästa att putsa bort talldoften ur hans päls. Jag och sambon är totalt däckade ochdet känns som om min hjärna har bytts ut mot bomull.
Imorgon ska jag tillbaka till fältstationen. Blir nog bra det.
Obygden.
Befinner mig för tillfället på Tovetorps forskningsstation mitt ute i ingenstans (eller okej då, ungefär mellan Nyköping och Gnesta…) och ska vara här i två veckor och genomföra en fältsatudie, med undantag för helgen då vi faktiskt får åka tillbaka till civilisationen.
Det ser jag fram emot, speciellt eftersom jag råkar fylla år (hur många säger jag inte!) nu i helgen. Hade varit liiite småtrist att fira födelsedagen här ute, med tanke på att vi ägnar dagarna här åt att studera fiskars partnerval… Roligare saker kan man ju (förhoppningsvis) göra på sin födelsedag.
Desperate housewife
Dagens ansträngningar resulterade i:
En lyckad redovisning
Inhandlade julkort till samtliga släktingar
Julklapp till min käre fader
2 saffranslängder med mandelfyllning
24 lussekatter
150 pepparkakor
En omgång Maraboufudge
Migrän
Sådärja.
Nu har jag fixat en snajdig presentation till imorgon och när jag sen äntligen har stått framför klassen och babblat i mina tio minuter så är det slut på jobbiga saker för…resten av året! Wohoo! Bara trevliga saker kvar!
Jag har dessutom varit superduktig och köpt hem ett lass med julpynt (löpare, blommor, advensstake) så nu är det jättemysigt här. Kanske tar någon bild om ett par dagar när jag fått sambons nådiga tillåtelse att tända adventsljusstaken (Det är hårda regler i det här hemmet, inga adventsgrejer ens ett par dagar innan advent. Och hör sen!). Och imorgon ska det bakas lussekatter tills det luktar saffran i hela trapphuset! Härligt!
(Ursäkta den totalt otyglade jul-entusiasmen, men det har varit en väldigt grå höst. Jag behöver det här, okej?
Fullbokad onsdag.
Så, snart är hektiska veckan slut! Har kört en halvlyckad körlektion idag och nu sitter jag i skolans datasal och ska sno ihop en presentation inför morgondagen. Sen blir det brandutbildning på jobbet och julpynts-shopping.
Behöver köpa på mig en massa baknings-tillbehör inför julbaket också. Som tur är blir jag servad med hemgjord pepparkaksdeg utan att behöva fixa den själv. Lyx! Ska även fixa lite julblommor och sånt krafs. Sen hem och läsa på lite etologi inför imorgon (och försöka motstå lusten att börja koka fudge redan idag…)
Pust. Börjar längta till jullovet nu.
